Världsunikt fynd av uråldrig svamp i Oskarshamns bergrund

Världsunikt fynd av uråldrig svamp i Oskarshamns b

Delvis fossiliserade svamphyfer på en zeolitkristall från 740 m djup i ett hålrum i granit från Äspöområdet i Oskarshamn. Svepelektronmikroskopbild med 600 µm:s bredd. Foto: Henrik Drake, Magnus Ivarsson.

En ny internationell studie ledd från Linnéuniversitetet och Naturhistoriska riksmuseet kartlägger uråldrigt liv jordskorpan med hjälp av prover från Oskarshamn. Studien visar att svamp är en viktig pusselbit i ekosystemen djupt nere i berggrunden, en livsmiljö som är mycket vanlig på jorden.

Senaste årens forskning har visat att livet på jorden är mer än bara ett ”grönt lager” på markytan. Flera upptäckter, bland annat från Äspölaboratoriet i Oskarshamn, visar att i själva verket är en stor del av livet gömt under våra fötter, i en miljö som kallas djupbiosfären och som sträcker sig flera kilometer ner i berget. Livsformerna där nere har fått anpassa sig till ogästvänliga, och i våra ögon, extrema förhållanden. 

En stor skillnad mot livet på ytan är det totala mörker som råder där och bristen på syre, en gas vi anser vara livsviktig, men som underjordiskt liv klarar sig utan. Kunskaperna om hur livsformerna ser ut idag och hur de utvecklats under årmiljoner av isolering i denna extrema miljö är däremot mycket begränsade. 
Henrik Drake, Linnéuniversitetet, och Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet, har lett studien och förklarar hur man upptäckt uråldrig svamp i urberget:

-Vi har hittat hyfer av svamp som levt under syrefria förhållanden på så stort djup som 740 m nere i urberget i närheten av Äspö, vilket innebär en ny viktig ledtråd för att förstå ekosystemen i jordskorpan. 

Detta är inte bara det första fyndet av svamp som växt i bergsprickor på stort djup i kontinentaljordskorpan, det visar även på en koppling mellan svamp och bakterier i djupbiosfären. Återigen ger fynd vid Äspölaboratoriet och relaterade områden ny unik kunskap om livet på stort djup i jordskorpan.  

Henrik Drake beskriver hur de gjorde fyndet: 
-Fyndet gjordes mer eller mindre av en slump. Jag spräckte upp en läkt bergspricka i en borrkärna med hammare i ett annat projekt som jag höll på med, och i hålrummet som gömde sig inne i berget fanns otroligt vackra mineralkristaller täckta av massvis med svamphyfer. Det var som att observera ett litet samhälle fruset i tiden. 

Magnus Ivarsson berättar mer om svampen: 
Våra detaljerade mätningar visar tydligt att det rör sig om svamp som levt under syrefria förhållanden. En annan intressant observation är att svampen inte är fullt fossiliserad, vilket visar hur organismer i denna miljö fossiliseras och bevaras för eftervärlden.

En rad olika mikrobiella processer, såsom metankonsumtion och sulfatreduktion har pågått i hålrummet under årmiljoners lopp. Fyndet innebär att energicykeln i kontinentalskorpan kan behöva omformuleras. 

Livsformerna i denna näringsfattiga miljö ger ledtrådar till livsbetingelserna för det tidiga livet här på jorden och möjligen även på andra planeter där till exempel hög strålning inte tillåter liv annat än djupt ner i berggrunden.

Resultaten presenteras i artikeln ”Anaerobic consortia of fungi and sulfate reducing bacteria in deep granite fractures” i Nature Communications (publicerad 4:e Juli 2017).
doi:s41467-017-00094-6
http://www.nature.com/ncomms/



2017-07-04